I höstas blev jag intervjuad…

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA

…av Eva-Carin som går på Folkhögskola och pluggar till hundskötare. Jag känner Eva-Carin sedan tidigare då hon varit med på några av mina kurser. Frågorna hon mailade var inför ett temaarbete i skolan. Här följer frågorna och svaren.

Hur länge har du tränat hund?

Jag började träna tävlingslydnad 2003. Då hade vi skaffat en liten jack russell, Jackson, som från början var tänkt som en familje- och stallhund. Jag gick några valpkurser och blev väldigt biten av detta med hundträning. Det fanns en hel del inom ridningen som jag kunde ta med mig in i hundvärlden.

Lille Jackson (25 cm ö h) var en glad, lättlärd och fartig kille som tog sig an träningen med hela sitt terrierhjärta. En liten c-vitamin med päls! Vi kämpade oss upp till elitklass och den resan lärde mig otroligt mycket. Jag är så glad över just han var min första hund för han lärde mig att tänka själv, ofta utanför boxen. Utan honom hade säkert hästarna och ridningen varit mitt stora intresse även i dag.

Efter Jackson fick du Mick som du tävlade under några år. Beskriv Mick.

Mick är en älskvärd och stolt hund med en stor integritet. Träningsmässigt blev han snabbt stabil och momentsäker, och jag tror vi kvalade till SM på våra fyra första elittävlingar. Tyvärr kom vi aldrig till start i SM. Mick har alltid varit lite av en olycksfågel. Som unghund var han med om en tragisk olycka då han föll ner i en ravin. Han överlevde mirakulöst nog medan Jackson – som också var med i olyckan – tyvärr omkom.

Mick har dessutom haft två omgångar med kraftig anaplasma, skadat ett ligament i bogen då vi vallade, haft problem med sin rygg mm. Senast i år fick han en blödning mellan två kotor i ryggen och var under en kort tid helt förlamad i bakdelen. Nu är han på bättringsvägen och rör sig ganska bra igen, och jag har förhoppningar om att det fortsätter på den vägen. Men alla skador har tyvärr satt käppar i hjulet då det gällt tävlingar för Micks del så vi roar oss på andra sätt, Mick och jag. Och han har – och kommer alltid ha – en alldeles särskild plats i mitt hjärta.

Jag har även jack russeln Tiger som är en systerson till Jackson. Familjen känns på någon sätt inte riktigt komplett utan en terrier. 😉

Nu är det Tarzan du tävlar. Kan du beskriva honom?

Tarzan var 2,5 år då jag köpte honom och då var han rätt vild. Han är fortfarande vild, fast på ett mer kontrollerat sätt. Hela han är full av känslor som ibland svallar över. Hade han varit människa tror jag han varit en eldig spanjor. Stora gester och hett temperament.

Men han är otroligt rolig att jobba med, har full fokus och full fart i det han gör. Det har tagit några år för mig att lära mig förstå hur han tänker och fungerar, men nu känns vi rätt synkade tycker jag

Vad har varit svårt och lätt med honom?

Det svåra i början var att kanalisera hans energi på ett vettigt sätt. Och jag har fått vara extremt konsekvent. Jag upptäckte ganska snabbt att han var tvungen att ha snäva ramar i tillvaron, samtidigt som det var viktigt att det inte blev ”jag mot honom”. Så länge han kände att vi på något sätt samarbetade – även om det begränsade honom (typ inte jaga vilt, kunna ligga kvar och vänta, inte alltid tränga sig först o s v) så ställde han upp. Men kände han jag s a s inte var ”på hans sida” blev han osäker, stressad och känslorna slog lätt över.

Det mesta har handlat om att lära honom hantera sin låga impulskontroll, både i vardag och träning. Tarzan är ingen eftertänksam hund. Han gör först och tänker sedan… eventuellt. Han har haft relativt svårt att generalisera, d v s en uppgift som på något sätt ändrades lite grann blev för honom bli en helt ny uppgift och utmaning.

I dag har han blivit mycket duktigare på att vänta, lyssna och hantera sina impulser och också bättre på att generalisera. Säkert mycket beroende på att han är betydligt tryggare i sig själv.

Förutom detta har det mesta annat varit lätt med Tarzan. Han är oerhört lättmotiverad och vill allt och alltid. Han har inga problem att jobba trots störningar (jag har faktiskt aldrig störningstränat honom mer än de naturliga störningar som finns runt omkring). Han har alltid fokus på mig i träningen och har lätt att växla tanke mellan stadga, fart och fokus. Jag tror aldrig jag kommer få en hund som passar mig bättre som träningspartner, och jag påminner mig ofta om det och ser till att njuta och glädjas över honom.

Har du någon särskild metod som du tränar efter?

Nej, jag tror på att skräddarsy metod efter hund. Jag försöker se varje hund för vad den är, lära mig läsa den, plocka fram dess bästa sidor och minimera bristerna.

Jag kan t e x tala om för min hund att den gör fel i vissa situationer, medan jag i andra situationer inte gör det. Jag hjälper hunden i vissa lägen medan den i andra sammanhang får tänka själv. Allt beror ju på hund, uppgift, situation, fas i träningen, och vad min tanke är med det vi just gör.

Jag har ganska tydliga målbilder. Men de är satta efter min hund – inte efter någon annan jag sett på youtube eller i andra sammanhang. Min hund är unik – precis som alla andra hundar – och att försöka plocka fram det bästa hos varje individ känns som en vettig filosofi för mig.

Hur vidareutbildar du dig inom hunderiet?

Inom mental träningen (som är ett stort intresse) läser jag mycket, både studier och böcker, går på föreläsningar och även kurser. Jag brainstormar också tillsammans ”likasinnade” vänner vilket ofta ger mig massa nya spännande tankar. Och så tränar jag mycket på egen hand – inte bara då det gäller hundträningen utan även vardagen i övrigt.

Då det gäller den praktiska hundträningen finns det ingen bättre instruktör än min hund, för han ger mig all information jag behöver. Det gäller bara för mig att tolka den på rätt sätt, och den biten försöker jag hela tiden bli duktigare på. Jag har även förmånen att ha duktiga träningskamrater som jag kan bolla tankar tillsammans med, och som känner både mig och min hund tillräckligt väl för att kunna ge bra feedback.

Däremellan är jag bland med som observatör på kurser och clinics för att få chansen att ta del av hur andra tänker och tränar, och ofta plockar jag guldkorn därifrån som jag känner passar oss.

Har du något råd till nybörjare?

Ta in mycket kunskap och skaffa dig många ”verktyg i lådan”. Försök lära dig vad din hund berättar då den beter sig på olika sätt, och skapa din egen linje utifrån din hunds och din egen personlighet. Det kan vara lätt att tappa bort sig själv bland alla metoder, tekniker, goda råd och ”does and dont´s”. Då hoppar man gärna fram och tillbaka vilket till sist blir förvirrade både för hunden och en själv.

Bilden på mig och Jackson överst är tagen av Sandra Kagevik. 

2 reaktioner på ”I höstas blev jag intervjuad…”

  1. Hemskt med olyckan dina hundar var med om. Lider med dig. Kul att läsa interjvun annars. Håller tummarna för Mick.

Lämna ett svar till Anna H Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Scroll to Top