Jag har förmånen att ha två olika jobb – av väldigt skiftande karaktär. Halva min arbetsvecka tillbringar jag på Laser & Hudvårdskliniken inne i Linköping, där jag jobbar som hudterapeut. Resten av arbetstiden ägnar jag åt kurser i tävlingslydnad och mental träning för lydnadsförare och i viss mån dressyrryttare (fast den senare kategorin är tämligen liten).

Dessa två arbetsområden är av väldigt skiftande karaktär, och den enda gemensamma nämnaren är väl kontakten med de människor jag möter. Men jag gillar verkligen konstrasterna i övrigt. Lika mycket som jag uppskattar att  fräscha till mig, lägga make up och prata om ytliga saker som utseende och styling, lika mycket älskar jag kliva ur sängen, slänga på mig “hundträningskläder” och inte behöva tänka på något mera än vad jag ska förmedla på dagens kurs eller vad  Mick och Tarzan ska få göra på kommande träningspass.

Det ena området ger mig viss en distans till det andra, vilket känns skönt. Samtidigt som jag är väl medveten om att livets väsentligheter varken handlar om pigmentfläckar, nyans på läppglans eller hundens placering i rutan. Men det fina i kåksången är att både jobbet som hudteraptuet och mitt engagemang i hundsammanhang ger så mycket bonus i form av nya relationer med olika människor, nya vänner, kontakter av olika slag som i sin tur utvecklar mig som person. Och är det något jag strävar efter så är det personlig utveckling på olika plan.

Att stagnera vore en dödssynd för mig. Jag har massor sidor hos mig själv som jag vill utveckla och förstärka, och andra sidor av min personlighet som jag skulle vilja tona ner och på sikt jobba bort. Jag vill lära mig nya saker, och bli ännu bättre på andra som jag redan har viss kunskap i. Det finns få saker som är så personligt utvecklande som att ta del av andras liv, tankar, mål och filosofier. Vissa som liknar mina egna  – andra som skiljer sig radikalt. Jag tror på balans. (Balans är INTE samma sak som lagom…)

En förutsättning för balans är kontraster. Vågar man inte bejaka kontrasterna har man förmodligen svårt att hitta balansen. Eller åtminstone hålla kvar den…