Vanligtvis brukar jag vara hyfsat noga med vad jag äter. 

Med det inte sagt att jag är något hälsofreak, räknar kalorier eller bara äter vego. Men jag vill äta mat som jag känner att kroppen mår bra av och som gör att jag orkar hålla i gång både hjärna och ben efter bästa förmåga. För min del innebär det att jag försöker undvika att “slaskäta” och äter så ren mat som möjligt, och gärna ekologiskt om det finns. Det brukar funka ganska bra för jag har hittat en balans som känns lätt att leva efter. Mycket grönsaker och frukt och mycket medelhavsmat. 

Men efter jul har jag av någon konstig anledning kommit in i en dålig trend med mycket skräpmat. Och jag märker direkt att jag blir tröttare, mer lättirriterad och att blodsockret pendlar under dagen. Så förra veckan bestämde jag mig att nu måste jag tillbaka till goda vanor igen och som en tydlig markering för mig själv påbörjade jag en 10-dagars detox. Det innebär mest frukt, fruktjuicer, grönsaker, grönsaksjuicer och örtteer men för att stå ut i 10 dagar så äter jag även lite ägg, ost och havregrynsgröt. Inget socker, ingen alkohol, inget kött eller fisk och …nu kommer det värsta – inget kaffe!! 

Att inte dricka kaffe känns för mig som en slags sorg. Inte så att jag dricker enorma mängder kaffe varje dag. Men när jag tar min morgonkopp, sätter mig i kökssoffan och tittar ut på rådjuren som går och betar en bit bort eller lägger armen om Trasan som gärna vill sitta så nära mig som möjligt, ja då är jag lycklig. Eller när jag träffar vänner och vi sätter oss med varsin kopp kaffe och pratar om livet, då är jag också lycklig. Och samma sak då jag suttit och jobbat vid datorn länge och Leffe kommer förbi och frågar om jag vill ha en espresso. Kaffe är på något sätt förknippat med lycka, trygghet, avkoppling och välmående. 

Det är inte samma sak med te. Te är gott och jag dricker gärna en kopp Earl Grey Green på kvällen. Men det kan aldrig ersätta det lilla lyckorus jag får när jag känner doften av kaffe.

Jag tänker att om något gör en så glad så måste det ju vara bra för en. Den teorin la jag fram till en av våra söner som raskt opponerade med “Jamen du blir ju glad över ett glas Prosecco, kokosprickar och en burgare på Donken också, så den teorin håller knappast”. Hrm, det är inte riktigt samma sak tycker jag. Jag dricker ju inte Prosecco varje dag, och inte äter jag kokosprickar eller Mc Feast heller varje dag. Och med facit i hand ska man inte lägga fram sina teorier till folk som inte begriper. 😉

Hur som helst, nu har jag fem dagar kvar på min detox. Fem dagar till utan kaffe. Jag vet att jag kommer klara det för jag är mentalt stark! Tror jag i alla fall… 🙂