2F5Q8153

Vissa dagar sprudlar jag av idéer, kreativa lösningar  och flow. Andra dagar har hjärnan liksom låst in sig i ett eget rum och jag hittar absolut inte nyckeln. Typiskt nog inträffar detta ofta då jag av en eller annan anledning är “tvungen” att vara kreativ.

Jag har funderat på anledningen till att hjärnan funkar så olika från dag till dag. Har det med allmän dagsform att göra? Har det med på vilket sätt jag vaknar upp på morgonen att göra, eller vilka personer jag umgåtts med dagen innan? (Att umgås med kreativa människor är ett väldigt bra sätt att väcka upp sin slumrande hjärna!). Eller kanske jag helt enkelt inte lyckats ratta in min hjärna på kreativt tänkande.

Hur tusan rattar man då in sin hjärna så den blir mer kreativ? Ett sätt kan vara att bryta vardagliga rutiner som ändå är helt oviktiga. Ofta är vi ganska inrutade utan att veta om det. Vi går upp på morgonen och redan där börjar vi göra saker i en viss ordning. Jag t e x går på toa, duschar, borstar tänderna och sminkar mig (om jag ska jobba på kliniken på förmiddagen) och klär på mig, i just den ordningen. Det sker per automatik utan att hjärnan behöver vara påkopplad. Men OM jag bestämmer mig för att göra saker i en annan ordning, t e x borsta tänderna först och duscha sist, då måste jag börja tänka. Och redan där kickstartar jag hjärnan lite. “Hoppsan! Hon tänker inte hoppa in i duschen direkt, utan borsta tänderna först!!!

Det kan ju verka fruktansvärt meningslöst att ändra en sådan bagatell (och det är det ju också), men faktum är att jag har brutit ett invant mönster vilket i sin tur har gjort min hjärna mer öppen och “tillgänglig”.

Förra veckan var vi och käkade sushi på stan. När jag äter sushi  börjar jag ofta med en lax och slutar med en räka (sparar den bästa till sist!). Makin tar jag mitt i. Men den här dagen gjorde jag med flit tvärom. Jag vet inte om det berodde på det, men just den eftermiddagen fick jag en superidé och var väldigt kreativ på jobbet och resten av dagen poppade det upp små nya roliga ideér om ditten och dattten.

Problemlösning handlar till stor del om kreativt tänkande. Och där har vi två sidor i hjärnan som måste lära sig samarbeta – känslor och rationellt tänkande. I bland hittar man en bra lösning logiskt sett, men magkänslan säger  att det måste finnas en ännu bättre. Men just där och då kommer man inte på den. Och i dessa situationer försöker jag stimulera min hjärna att bli mer kreativ (t e x genom att bryta vardagsrutiner) medan jag än så länge håller fast vid min “tillsvidare-plan”.

Jag brainstormar ibland med min familj och mina vänner, och även med personer jag på förhand vet tänker i helt andra banor än jag. Det behövs för att min hjärna ska fortsätta jobba kreativt.

Det gäller också att vara vaken och uppmärksam på små “bubblare” som dyker upp. En bubblare är början till en ny tanke/idé som hjärnan liksom bara snuddar vid. Är man stressad eller trött orkar man inte alltid lyssna på bubblarna och därmed kanske man missar en kanonidé eller lösning.

Men så poff!! rätt som det är (ofta då jag tänker på något helt annat) dyker det upp en idé i skallen…  SÅ ska jag göra!! Och då känns det plötsligt så självklart och enkelt!

Jag tror aldrig man kan tvinga fram lösningar, lika lite som man kan tvinga sig att bli kreativ på beställning. Men man kan kicka i gång hjärnkontoret och göra hjärnan mottaglig. Och när man minst anar det dyker den upp… tanken som man liksom bara gått och väntat på. Som gör att livet ter sig lite enklare och roligare. I alla fall just den dagen.