Ett nytt kapitel

1005798_10200427180344446_2087376116_n

Nu är flytten avklarad, en hektisk jobbperiod avtar och jag börjar kunna andas igen.

Vi är numera Mjölbybor (fast postadressen är Skänninge) och vårt gamla tvåplanshus från 1907 är bytt mot ett enplan med byggår 2011. Till huset hör ett litet markområde på drygt 1 ha. Lite mer än 1600 kvadratmeter av dessa kommer bli träningsplan, en betydligt mindre del trädgård (Norra Europas mest lättskötta!) och resten blir parkeringsplatser. En liten del kommer förbli skogsdunge.

Huset – som är ett energihus med solceller på taket och tjocka väggar – är byggt som ett T med groventré, två sovrum, TV-rum och badrum i ena delen. I mittdelen är det kök och vardagsrum i ett, och den sista delen består av ett sovrum samt badrum. Det är öppet, ljust och trivsamt.

Naturen kring Ullekalv är väldigt fin. Stora skogar med omväxlande vandringsleder, fält och ängar,  samt ostigade, vildvuxna skogspartier. Det är väldigt mycket vilt här omkring och vi möter rådjur och älgar på nästan varje promenad. Eftersom jag oftast har hundarna lösa blir det mycket träning på att ignorera viltdofter och direkt kunna bryta och vända om ett rådjur eller hare far upp i gräset framför oss. Jag tycker hundarna blivit duktiga på att lyssna men det gäller för mig att vara uppmärksam.

Den egna hundträningen har i princip legat nere under tiden vi flyttade. Med undantag för lite fjärr i köket och fritt följ på promenaderna har det inte blivit något vettigt gjort på träningsfronten. Något som blir väldigt påtagligt nu när jag så smått satt i gång igen. Tarzan är överlycklig över att få komma ut på träningsplanen igen, och det är ju i och för sig kul. Men han har svårt att vänta och lyssna och gissar hej vilt. Allt för att försöka hitta snabbaste vägen till belöning. Att det inte blir någon belöning i dessa lägen tycks däremot inte bekomma honom så mycket så länge han får jobba vidare och försöka igen. Men det hjälper ju inte att det blir rätt andra gången…

En duktig hundtränare såg oss för ett tag sedan och påpekade att det måste ”kosta lite mer” att göra fel i Tarzans fall. I alla fall då felen beror på att benen går fortare än hjärnan. Och eftersom det värsta som kan hända honom i träningen är det faktum att man får sluta träna, så lägger jag numera in tydliga time-outer för att han ska hitta hjärnan igen. Jag har inte varit någon vän av time-out tidigare och inte jobbat så, men i Tarzans fall fungerar det bra. Målet är så klart att skallen ska vara på plats redan från början så det blir rätt på första försöket.

Att hitta en stabilitet och jämnhet i träningen är ett av mina stora mål med honom. I helgen var jag i Värmland och jobbade och efteråt for jag till Fam Edström i Kristinehamn där jag fått förmånen att bo. Det blev mycket prat om allt möjligt och givetvis en hel del hundträningssnack. Jag frågade Lillemor hur lång tid det tog innan hon började känna en stabilitet och säkerhet tillsammans med yrvädret Shikka. Lillemor skrattade och sa: ”I år  börjar kunna känna en stabilitet. Och nu är hon åtta år!” Vi konstaterade att det inte alltid är så lätt, men å andra sidan väldigt roligt med denna typ av hund. Och att man måste ge det tid.

Det blev även några träningspass dagen därpå. Lillemor kommenderade mig genom klass 3 och därefter diskuterade vi både brister och fina delar. Vid nästa pass bestämde Lillemor vad vi skulle träna.  Jag och Tarzan fick snabbt ställa om mellan olika moment och uppgifter som vi inte visste om på förhand. Mycket nyttigt.

Shikka såg väldigt fin ut i träningen. Hon har grymma apporteringar och fartmoment överlag men även moment som fria följet och fjärren såg riktigt bra ut. Jag minns när jag såg Shikka första gången för flera år sedan. Då var hon som en virvelvind på planen. Det for vittringspinnar hej vilt och man trodde varenda tand skulle ryka på den lilla bc-damen då hon klippte metallapporten i 200 knyck. Hon har fortfarande kvar sin häftiga attityd men Lillemor har gjort ett fantastiskt fint jobb med att få henne samlad och lite mer eftertänksam mellan varven. Roligt att se!

Nu är det höst på allvar och jag ser fram mot ett nytt kapitel i livet här på Talludden. Till våren kommer kursverksamheten i gång här ute och jag letar just nu efter en ”kurslokal” i form av större friggebod eller villavagn. Hoppas också få många roliga och nyttiga egna träningspass här tillsammans med mina vänner. 🙂

Foto: Ingela Karlsson

 

 

 

21 reaktioner på ”Ett nytt kapitel”

  1. Jag har saknat din och vill tacka så jättemycket för en givande kurs med många nya bra lydnadstankar. Huvudet snurrade när jag åkte hem och jag har redan börjat prova stadgetänket i fotgåendet. Det var givande att få se grundövningarna med Tarzan. Tycker det alltid är lättare när man får se någon annan som visar. Blev inspirerad av ert samarbete och hans otroliga arbetsglädje. En fin målbild att jobba mot.
    Hoppas jag får möjlighet att gå kurs för dig igen.

    Kram från Emma

  2. Låter hur mysigt som helst. Ser fram emot att så småningom komma till ditt nya på kurs. 🙂

    Vacker hösthälsning från
    Eva

  3. Tack för en väldigt bra föreläsning! Många värdefulla tips och så var du väldigt lätt och trevlig att lyssna på.
    Lycka till i nya huset!
    mvh Louise

    1. Tack! Är inte riktigt säker på vilken Louise du är men antar att det är Louise med Snipe. 😉 I så fall, lycka till med fina killen. Ni är ett härligt team. 🙂

  4. Lycka till med ert nya boende. Kan man få se bilder? 😉
    Tarzan är en härlig hund men jag förstår att han inte är den lättaste alla gånger. Men det är sällan dom lätta som blir dom bästa till slut. Det är i alla fall min uppfattning.

  5. Kul att du är i gång och bloggar igen. Ser fram mot mycket intressant läsning framöver. Lycka till med huset!

  6. Lillemor är en stor förebild när det gäller hundträning. Har följt henne med hennes Krollie och nu med Shikka och imponeras över att hon kan hålla samma höga nivå på tävlingsbanan år efter år med olika hundar. Inte alla som klarar. Förstår att du får många goda råd av henne. Lycka till med både hus och dina hundar!

  7. Tjena bruden! Väntar på inbjudan till house warming party. 😉 En helt ”ohundig” fråga… Gör ni fraxellaser (stavas det så) på kliniken?
    Kram

  8. Grattis till erat nya bo.Hoppas att det kommer att öppna många fina vägar för dig och din familj samt de fyrbenta vännerna.Underbar bild på Tarzan. Den vilda och samtidigt kärleksfulla blicken säger allt.
    Kram Mia och Uzze

Lämna ett svar till Maria Laurén Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Scroll to Top