Vi 3 L&H3

Jag har gått med i gruppen AFB – Anonyma Facebook Beroende.

I mitt fall innebär det att jag tagit bort fb från mobilen och bestämt mig för att bara gå in och kolla eventuella fb-meddelanden och lite annat en gång i veckan. För mig (som sällan kan göra något lagom) blev detta med att slösufra på fb till sist något som jag vill likna vid ett beroende. Så fort jag hade några minuter över så åkte mobilen upp och jag chattade, la ut bilder, kollade mina vänners statusar och surfade runt i största allmänhet. Samtidigt som jag ofta beklagade mig över att jag hade svårt att hinna njuta av att vara här&nu, ta in min omgivning och vara helt närvarande.

För alla er som undrar om man överlever – och överhuvudtaget finns – om man inte är aktiv på sociala medier kan jag svara ja på båda frågorna. Jag både överlever och existerar. Helt plötsligt pratar Leffe och jag med varandra när vi sitter i bilen på väg in till Linköping. Tidigare har Leffe pratat och jag hummat lite till svar mellan statusuppdateringar och gillanden.

Jag satt på en lunchrestaurang häromdagen och väntade på en vän. Vet inte hur många gånger handen började leta efter telefonen innan jag kom på att facebook inte längre existerar i den, och att jag förmodligen inte behöver sms:a en massa onödigt bullshit till mina vänner bara föra att jag inte har något annat för mig. 😉  I stället började jag studera människor vid borden bredvid och flyta bort i behagliga tankar om kommande härliga sommardagar, träningar och roliga möten. Ni vet, allt sådant där man tänkte på innan facebook  kom emellan och la beslag på tankeverksamheten.

Nu kanske ni inte alls har samma relation till sociala medier som jag har (haft). Och jag har absolut inget emot dem, de har många fördelar. Det är mitt sätt att förhålla mig till dem som jag inte gillar. Men nu när jag inte varit inne på en vecka (förutom skickat ett två meddelanden i stället för att maila) inser jag att livet flyter på väldigt bra ändå. Och kanske det är inbillning, men jag tycker jag får lite mer gjort under dagarna.

På Laser & Hudvårdskliniken har vi fullt upp just nu. Det är högsäsong för laser och IPL fram till maj, sedan lugnar det sig lite fram till septermber-oktober då det drar igång igen.

I kväll ska jag och mina kollegor på fortbildning och workshop i laserteknik/behandling. Och till helgen har jag glädjen att träffa några goa vänner för ett par dagars hundträning i Kyrkekvarn. Jag gillar kontrasterna då det gäller mitt jobb som hudterapeut och min hobby med hundarna. För även om jag till viss del även jobbar med hund ser jag det ändå som min hobby, och vill gärna fortsätta ha det så. 🙂

Trasan vittr