Maria&yYlle

Vad är det som gör att vissa lyckas prestera högt gång på gång, år efter år? Hur mäter vi framgång? Vad driver oss att fortsätta träna, trots att vi i bland hamnar i svackor där både lust och motivation lyser med sin frånvaro.

För egen del tror jag det handlar om att vi alla har en inneboende drivkraft att utvecklas som männiksor. Jag hoppas innerligt att jag inte är samma person som jag var för 20 år sedan, utan att jag har utvecklat de sidor hos mig själv som jag vill förstärka och att mina mindre bra sidor har tonats ner något. Jag hoppas också att jag fått nya insikter i livet som hjälper mig förstå vad som är viktigt för mig.

Jag fick tillfälle att ställa lite frågor angående detta ämne till en av landets mest framgångsrika lydnadsförare, Maria Brandel. Och då jag läste hennes svar slogs jag av att även hennes drivkraft verkar ligga i att hela tiden bli lite bättre på de olika bitar som för oss framåt och utvecklas som människor. Och att tävlingar bara är små checkpoints för var vi egentligen ligger i vår utveckling. Här får du ta del av Marias tankar kring vikten av vår egen roll i teamet hund-människa. Tack för din medverkan Maria!

1. Vad är din definition på ”en riktig tävlingsmänniska”?

En som gör allt vad den kan för att förbereda sig så bra som det bara går för tävling, som inte ger sig i första taget, som alltid är beredd att söka ny vägar framåt och sist men definitivt inte minst – inte tar tävlandet på så blodigt allvar.

2.Vad är drivkraften i ditt eget tävlande?

Det är något så enkelt som att bara checka av träningen. Det svåraste är inte att lära hunden momenten utan att få dem att fungera i alla lägen. Tävling gör att jag hela tiden måste utvecklas som tränare och inte stagnerar- för mig är tävling superviktigt ur det perspektivet. Men har jag en ledig dag väljer jag nästan alltid att träna istället för att tävla. Så mitt sug för tävling ur perspektivet tävling är inte stort!

3. Jag upplever dig som en person som hel tiden vill utvecklas, hitta nya vägar och projekt. Jobbar du aktivt med ditt sätt att träna dig mentalt, och i så fall på vilket sätt tycker du att du utvecklats genom åren?

Numera jobbar jag med min tränar och tävlingsförareroll på ungefär samma sätt som jag tränar hundarna. Väljer ut ett par delar och jobbar fokuserat med dem under några månader och gör noggranna utvärderingar. Det har tillexempel varit fokus, tålamod, besluttaganden, tackla strul, humör, lugn och flyt. Jag är rätt övertygad om att detta de senaste åren gett mest till min träning, kanske mer än själva hundträningen. Men jag är också övertygad om att bästa mentala träningen är en vältränad hund.

4. Har du någon mental coach som du jobbar tillsammans med?

Mina stackars träningskompisar har många gånger fungerat som psykologer, terapeuter and you name it! Men allvarligt talat har de hjälpt mig att tänka på och fokusera på rätt saker på träning och på stora tävlingar. Men jag har inte jobbat med någon planerad eller professionell coaching.

5. Är du en känslomänniska eller har du lätt att se ”neutralt” på exempelvis bakslag och motgångar?

Jag har nog blivit mer neutral med åren. I början av mitt tävlande tog jag ett misslyckande oerhört hårt. Och det satt i länge- så länge att det blev ett störande moment. Så här i efterhand var det nog en del saker som inte ens räknas som ett misslyckande. Bara en ynka liten del som gått dåligt- ibland bara i mina ögon. Nu kan jag i stunden bli väldigt påverkad men det går snabbt över. Min första reaktion är att börja med akvariefiskar, sedan efter ett par timmar brukar revanschlusten tändas och nya strategier börja bubbla upp. Sedan har jag med hjälp av typ 100 års erfarenhet (haha) förstått att det inte är medgångarna som vi lär mest av utan snarare bakslagen och motgångarna. Det försöker jag alltid tänka på när saker och ting inte går som tänkt. Vill jag bli bra på att träna andra behöver jag också massor av erfarenheter. Därför är jag glad att jag jobbat vidare med mina hundar även i de fall där det blåst rätt hård motvind.

6. Hur tänker du för att försöka vända motgångar till framgångar?

Jag är nog rätt vetenskapligt lagd och försöker analysera varför det inte fungerat som jag tänkt och trott. Sedan brukar jag ta en riktig funderare på om det ”bara” är att träna vidare eller om vi behöver byta strategier. Trots ett noggrant analyserande försöker jag att inte snöa in på motgångar och senaste åren försöker jag också att göra strategier för hur jag själv ska kunna jobba vidare med bibehållen glöd och gott humör. Dödsenkelt i teorin- hopplöst svårt i praktiskt arbete. Men, om nåt är svårt-träna på det! Både när det gäller hundens och din egen träning.

7.Hur ”förvaltar” du dina framgångar på ett bra sätt? Analyserar du framgångarna lika noga som motgångarna?

Självklart analyserar jag även framgångar, det är ju en del i hela analyspaketet, men i första hand njuter jag av dem. Det gjorde jag inte förr, då var det alltid någon liten del som inte varit perfekt och som låg i fokus-även när det gått riktigt bra. Jag är nog numera lite för nöjd för att det ska vara optimalt men det tänker jag nog fortsätta med. Det är en skön känsla att vara nöjd!

8. Då det gäller mål, har du klara och tydliga mål eller tycker du den typen av tankar hindrar dig att prestera bra här & nu?

Jag har klara tydliga mål och bra mål är definitivt inget hinder. Om målen är ett hinder tror jag att man missförstått själva tanken med ett mål. Målen är en vägvisare för att komma så nära som möjligt dit jag vill. Är inte vägen vi hitills följt framkomlig måste vi leta nya vägar. Målen ska hjälpa mig att hela tiden hålla fokus på vägen utan att stressa eller pressa oss närmare. Målen är inga självändamål utan bara en lockande tanke när precis allt gått som man tänkt.

9.Vad ger dig mentala kickar?

Vad gäller hundträning är det nya tankar och nya strategier, förändringar, nya kunskaper, när nya kunskaper kopplas till gamla erfarenheter. Tänka utanför boxen, använda kunskaper från helt andra områden relaterad till hundträning. Kanske kan sammanfattas i ett enda ord – utveckling.