130702 011

Om jag fortsättningsvis tycker det är så roligt att träna/tävla hund, att jag skaffar en valp då Tarzan pensioneras kommer jag tänka lite annorlunda med den.

1. Jag kommer lägga ännu mera tid och energi på grundträning.

2. Jag kommer inte peta i en massa detaljer så tidigt utan tänka mycket mer på att hunden ska byggas upp successivt och orka jobba med bibehållen energi och glöd i alla möjliga sammanhang och situationer.

3. Jag tänker försöka lägga upp min träning så att hunden ska vara som bäst mellan 5 och 9 års ålder. De första starterna ska enbart byggas på glädje och entusiasm hos oss båda, och hunden får gärna vara lite “brötig” (för att använda Lisen Bratts uttryck om sina ungästar) och våga ta för sig.

4. Det första året i elitklass kommer användas till att skaffa erfarenhet och INTE till att få min hund SM-kvalad så fort som möjligt och till varje pris. Jag kan få känslan av av vi i bland “bränner ut” våra hundar för tidigt i strävan efter att vara  alltför petnoga med detaljer redan på ett tidigt stadium. Vi granskar, petar, analyserar, petar lite till och lägger förmodligen en ganska stor (och omedveten) press på hunden. Det finns säkert hundar som fixar det, och även förare som är så skickliga att de snabbt läser av var gränsen går. Medan det för andra blir ett alltför tidigt slut på lydnadskarriären.

Efter att ha tittat på Ryttareliten kommer jag ta med mig flera kloka tankar därifrån. Bl a Peder Fredrikssons ord att man aldrig får ta ut max ur sin häst vid varje tävling, utan att det alltid ska finnas mer att ta av. I lydnadsträningen handlar det ju inte så mycket om fysiska bitar utan mer om mentala. Om varje tävling blir en stor mental urladdning för hunden – p g a att den kanske tycker själva situationen är ovan och lite jobbig plus det faktum att vi själva lägger press på oss och hunden – så kommer vi förmodligen successivt att tappa den energi som så väl behövs för att tackla den ibland lite tuffa tävlingssituationen.

Jag har nog försökt tänka så här även då jag tränat Tarzan men i och med att han var drygt två år då jag fick honom och han s a s redan hade sin personlighet så har det varit lite annorlunda mot att jobba med en valp.

Vad jag också känner för egen del är att det är viktigt att parallellt med hundträningen ha ett liv med aktiviteter som inte är hundrelaterade. Under en längre tid har jag känt att jag skulle vilja utveckla flera delar hos mig själv och ta tag i lite nya projekt. Tyvärr har tiden inte räckt till och jag har vid flera tillfällen fått tacka nej till saker som jag gärna velat göra och vara med på. Men nu har jag börjat tänka om och försöker hitta en balans mellan hundträningen och livet i övrigt. Att bli betydligt mindre aktiv på facebook har varit ett bra första steg för mig. Mina vänner kan jag hålla kontakt med på andra sätt, kanske till och med få tid att träffa irl. 😉

Och medan jag funderar vidare för att försöka hitta en balans som jag trivs med kommer jag göra ett litet blogguppehåll på ett par veckor. Min intention har varit att försöka hinna blogga en till två gånger i veckan men jag känner att det krockar med mina försök att skapa tid åt nya projekt, så därför tar jag ett litet break och återkommer om några veckor med – förhoppningsvis – nya fräscha tankar.

Ha en fortsatt bra påsk och hoppas solen lyser lika skönt på er som den gör på oss här på Talludden. 🙂

Foto: Ingela Karlsson