Naturligt sett

523787_3105895848732_1304342674_32276443_956913835_n

Inkallning med ställande.

Jösses vad vi träningsvänner har stött och blött detta moment. Hur vill vi ha det? Hur stannar hunden naturligt? Vad är fördelarna och nackdelarna med respektive teknik? Vad är smartast ur bedömningssynpunkt?

Mick och Tarzan har naturligt två helt olika stilar då de stannar från fart. Mick stannar liksom i steget. En skonsam metod känns det som och de gånger han verkligen ”fryser” i steget blir det kort stoppsträcka. Det svåra tycker jag är att det där lilla sista extrasteget gärna kommer med på köpet.

Tarzan stannar naturligt med låsta framben, som ett slide stop. En snygg teknik tycker jag och egentligen den variant jag gillar bäst. Men även här finns nackdelar. På halt underlag blir det lätt mera ”slide” än stopp. Och domarna drar ju på stoppsträckan, även om hunden glider i sitt försök att bromsa snabbt. En annan nackdel är att hunden lätt bränner sig under tassarna.

Jag har dock bestämt mig för att inte lägga ner massa energi på att ändra teknik på någon av hundarna. De får stanna precis hur de vill, bara de 1. tar mitt kommando omedelbart 2. stannar så snabbt de kan – oavsett teknik

Något mer som vi diskuterat är det här med naturliga och onaturliga rörelser för hunden. Å ena sidan kan man tycka att lydnad är mer skonsamt för hunden än många av de mer explosiva grenarna. Men f-n vet…  Långa, statiska fria följ med konstant ögonkontakt och huvudet uppåt/höger. Snabba ställanden och lägganden i hög fart. Fjärrdirigering – oavsett om man nu valt att ha låsta fram- eller bakben. Det är bara några av de rörelser som vi lär våra hundar utföra. Rörelser som de så gott som aldrig tar naturligt.

Vad finns det då för alternativ kan man fråga sig? Ja, det vimlar ju inte av options om man vill vara med i matchen, men en variant är kanske att man mellan träningarna ger sin hund  så allsidiga och ”kroppsvänliga” aktiviteter som möjligt, och dessutom regelbundet kollar upp den  hos en massör/fysioterapeut.

Och kanske man även ska vara lite sunt reflekterande och inte köpa alla modetrender rakt av. Jag kommer åtminstone fundera både en och två gånger innan jag börjar trixa med saker som känns tveksamma ur fysiologisk synpunkt. Som vanligt gäller det nog att hitta den där eftertraktade b a l a n s e n.

Mitt öga gillar stopptekniken på Tarzans inkallning nedan.  Men min magkänsla är lite oklar. Och frågan är vad Tarzans tassar säger – i synnerhet då farten blir ännu högre på längre avstånd.

Tarzan inkallning

17 reaktioner på ”Naturligt sett”

    1. Jag också. Han påminner en del om champagne. Sprudlande, sprittande och så blir man glad på kuppen. 😉

  1. Hanna & Bacchi

    Intressanta tankar!
    Måste bara fråga om Tarzans ställande, har du tränat in hopp stå först? Jättesnyggt är det i alla fall och han verkar ha så härlig spänst i sin kropp. 🙂

  2. Mitt inlägg försvann visst. 🙂 Jag skrev i alla fall att jag haft samma tankar som du när det gäller vad vi lär hundarna och att en del rörelser både känns onaturliga och påfrestande. Vore intressant att höra vad en utbildad fysterapeut tycker.
    Gillar med vilken sprittande lätthet och entusiasm din hund jobbar. 🙂

  3. Jag blir så glad varje gång jag ser dig och Tarzan och ert fina samspel. Det riktigt lyser om honom och det syns verkligen att han älskar det ni gör tillsammans. Det är så lydnads träning ska se ut, man ska bli bli sugen på att ge sig ut och träna själv. Och det blir jag verkligen när jag ser er två tillsammans.

    Det är visserligen jätteblött på fältet utanför oss men jag tror ändå Herr Pommeroy ska få sig en genomkörare i eftermiddag. 🙂

    Kram Eva

    1. Tack snälla Eva, så himla kul att du tycker så. 🙂 🙂 🙂
      Herr P har noginget emot blötan bara han får sina köttbullar, eller… 😉

      Kram och trevlig helg!

  4. Säger som Nina, det vore hemskt roligt att få veta vad en massör eller fysioterapeut anser om hur vi tränar våra lydnadshundar.

    1. Jag ska fråga Marie Söderström hur hon upplever de lydnadshundar hon får in på kliniken. Det varierar säkert från individ till individ, men kanske har hon något generellt tips som vi alla kan ha nytta av. 🙂

  5. Ha ha vilken härlig bild och skitsnygga ställanden han har. Men jag förstår vad du menar med att glida och bränna tassar…….

  6. Vi pratade om det det här när jag var på föredrag hos ”Massage-Eva.” Hon menade att hon kan ofta kan känna på hunden om det är en lydnadshund för dom är ofta oliksidigt musklade och spända i nacken. Hon pratade inte om andra rörelser så mycket men just ensidigt fotgående kan sätta spänningar i nacke som fortplantar sig till andra delar i kroppen.

    1. Precis så Emma. Jag brukar tänka vilken stor påfrestning det måste vara att gå och kika upp på oss, oavbrutet i flera minuter. Och så blir vi ”sura” om dom släpper blicken en sekund… 😉

  7. Som agilityförare tänker jag mycket det där med slitande rörelser. Försöker undvika att nöta saker som A-hinder och svängar på höga hinder. Men egentligen kanske lydnaden på sätt och vis är värre med de statiska rörelserna? För att inte tala om vallningen med snabba lägganden och svängar som frestar på bogar och tår. Man får ju verkligen tänka på det viktiga i att låta hunden gå fritt i sitt eget tempo varje dag och både före och efter träning gör att lösgöra stela muskler..

    1. Jag tänker som du Hedvig. Och tror att vi lydnadsfolk generellt är mycket sämre än agilityfolket på att värma upp, coola ner och stretcha hunden. Bara för att lydnad är ”stillsammare” innebär det ju inte att uskler och leder inte frestas.

  8. Finns mycket att skriva om i ämnet men…

    Elit träning har en baksida oavsett idrott , för det är oundvikligt att tänja gränser. Viktigt är att se till individens förutsättningar, ha förståelse för neuromotoriken, inte börja med för belastande träning på ung hund, skynda långsamt. Bra grundträning och se till att hunden har en god kondition. mm

    Jag har inte upplevt att lydnadshundar är överrepresenterade på skadefronten p.g.a. monoton träning i förhållande till övriga tävlingsgrenar.

    Naturligtvis kan man förebygga spänningar och kanske minska skaderisken genom att låta någon fysioterpeut/sjukgymnast som är insatt i träningsfysiologi regelbundet gå igenom hunden, ge tips om träningsvariation, grundträning stretching, massage, vattenträning mm.

    Lycka till/ Marie
    Cert fysioterpeut Leg.djursjukskötare och Personlig Tränare

    1. Tack för ditt inlägg! Här ser vi till att besöka vår fysioterapeut med jämna mellanrum. 😉
      Kram H.

Lämna ett svar till Heléne Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Scroll to Top