Redan juni…! Nyss var det ju mars!!!

Jag brukar trösta mig med att, även om man tycker tiden går fort, så gör man ju en hel massa saker medan den pågår (tiden alltså). Det enda som känns lite tråkigt att jag aldrig hinner njuta så mycket som jag föresatt mig av allt vad våren har att erbjuda.

Nästan varje mars brukar jag tänka att ”I år ska jag verkligen hinna med att SE-UPPLEVA-NJUTA av varje liten förändring som naturen erbjuder”. Allt från den första tussilagon till en tidig gökotta i en skogsglänta i början av maj. Och nästan varje månadsksifte maj/juni inser jag att den enda jag hunnit med är att konstatera ”Oj, nu har vitsipporna redan blommat över!” Och ”Hoppsan, tistlarna på appellplanen måste rensas!” Och ”Nää, nu är nässlorna redan för stora att göra soppa på!” Men nästa år så…

I tisdags var jag bjuden till Skogsborg för träning tillsammans med Maria, Lotta, Anne, Sofia och Leif W. Det blev en supertrevlig dag med massa kul träning och bra diskussioner. Jag körde nästan bara med Tarzan eftersom han behöver en hel massa träning bland nya hundar och människor.

Vi kikade bl a på apporteringsgripandena, som glädjande nog har blivit väldigt mycket bättre. I stället för att fokusera på apporten som han gjort tidigare så är han nu blixtsnabb att gripa/ vända och lägga in en överväxel tillbaka in till mig. Vid enstaka tillfällen råkar han ta i kulan på apporten, men då jag låter honom komma in med den, tar den på ett tack, klappar om honom lite och säger ”Vi provar igen!”. Och nästa gång får han ett litet kortare skick så jag får chans att belöna upp rätt gripande.

Jag jobbade även med fria följet. Hans position känns bättre, d v s han har kommit tillbaka där jag vill ha honom. Lite studs får jag fortfarande mellan varven men det har minskat. Maria påpekade att jag inte får rätta in mig efter honom då jag tar in honom till sidan för att påbörja fotgåendet. Något som avspeglar sig vid ingången efter inkallningen där han gärna vill påbörja vändandet lite för tidigt och suga fast blicken på mitt ansikte för att se vad jag ska säga.

Vi kollade också på rutan där han siktar rakt i springandet, men har tendens att slänga sig runt i en liten båge till vänster då jag säger mitt stå. Jag brukar påminna honom med en retning (leksak, target) på första skicket, och det har blivit bättre men är fortfarande inte riktigt bra. Dessutom vill jag inte fastna i att behöva påminna honom. Efter att ha kikat lite på Annes och Izis fina rutskick fick jag en tanke på att prova ändra min egen placering då jag skickar, för att få honom tänka mera höger. Jag ska testa och utvärdera.

Anne kommenderade oss även genom fyra moment helt tävlingsmässigt, och jag är riktigt nöjd med killens sätt att hantera det hela. En tjuvstart på inkallningen och några små tekniska detaljer som kan bli bättre, men hans samarbete, momenttransporter, attityd och sätt att ta mina tävlingsmässiga belöningar kändes jättebra. Och jag behöver sällan påminna mig om att le då vi tränar tillsammans, för jag har lätt att få en glad känsla i kroppen med Tarzan vid min sida. 🙂

I går var det kurs här hemma hela dagen. Höstglädjens kennel var här med ett gäng glada valpköpare och vi hade en väldigt trevlig dag tillsammans. Denna torsdagförmiddag ska ägnas åt lydnadsträning och efter lunch far jag iväg och vallar med Mick.

Jag lever fortfarande på förra veckans underbara vallpass, och vi får se om dagens kan matcha den känslan. Jag har passat på att träna höger/vänster kommandon här hemma så Mick ska bli säkrare på det, utan att vara beroende av hur och var jag står. Vårt valv är superbra för den typen av träning. Jag lägger honom mitt i valvet, ställer mig bakom så han inte ser och skickar höger resp vänster så han får runda byggnaden och ta belöningen som ligger placerad ”klockan 12” på andra sidan. Man tager vad man haver, sa hon som inte har egna får!

Bilden på Vall-Mick överst är tagen av Ingela Karlsson, och det lilla bildspelet nedan på Tarzan innehåller bilder tagna av Lena Kerje, Ingela Karlsson, Sofia Edlind, Joachim Lindström och mig själv. Ni fb-vänner har kanske sett det förut, men om inte annat kan man ju lyssna på Cyperns Gla-la-la-la-da låt igen! 🙂

Bildspel Tarzan