Fyhr´s Swish. <3 🙂

Snart är Swish 7 månader. Det är inte klokt vad tiden går fort!

Jag trivs bra med den lille spjuvern och det verkar som han trivs ganska bra med mig också. Han kan inte speciellt mycket ännu men vi bygger sakta men säkert vår träningsrelation genom mycket lek, av&på och utvecklar belöningarna på olika sätt. Man kan säga att vi lär oss varandras språk för att lättare och snabbare kunna förstå varandra när vi jobbar ihop. Han börjar förstå min svenska allt bättre och jag hans swishska. 😉

I början tyckte jag han ganska lätt blev frustrerad i träningen men allt eftersom vi börjat förstå varandra bättre har han blivit coolare och stadigare i huvudet och svarar ofta på ett sätt som jag både begriper och gillar.

Just nu har jag semester och det har blivit mycket och bitvis intensiv träning tillsammans med goa vänner. Några av dem har faktiskt varit helt nya bekantskaper men som jag känt gemenskap med direkt. 🙂

Smiley har fått träna mer intensivt och oftare än för Swish såklart. Men även lilleman Swish har fått prova på lite – för honom – nya utmaningar vilket han fixat väldigt fint.

Smiley – som fyllde två år i slutet av april – känns fin och utvecklas sakta men säkert mot den målbild jag har i åtanke för honom. Han har växlat upp och är rätt vild mellan varven men jag gillar ju de, ha ha!! The wilder, the merrier liksom.

Och eftersom han är stabil och stadig i skallen låter jag honom ofta hållas. Vi får väl se om jag kommer ångra mig… 😉 På den resan har jag fått god hjälp av flera som haft erfarenhet av dessa border collier-låsningar och jag är väldig tacksam över att många så frikostigt delat med sig av sina erfarenheter. Det har hjälp mig mycket! <3

Träningsglädje med Smiley! Foto: Joachim Lindström

Jag har konstant jobbat med att försöka minimera hans “eye” och i dag märker jag det bara i vissa situationer och vid vissa tillfällen. Jag kommer alltid få ha det i åtanke och jobba vidare på det, men vi har gjort stora framsteg från det utgångsläge vi startade från. Samtidigt får man förstå att det här är en border collie som är avlad för att valla djur, och då får man ibland vissa egenskaper ”på köpet.” That´s it!

Min once-in-a-life-time-Tarzan tränas lite mellan varven eftersom det är det absolut roligaste han vet i livet. 🙂 Men för första gången någonsin har jag märkt att han haft det lite tufft med värmen och jag antar att det har med hans hjärtfel att göra. Vi ska på en ny kontroll med ultraljud mm i början av augusti och jag håller alla tummar jag har för att det inte ser värre ut. 

Min lilla jack russelkille Tiger är jut hemkommen från veterinären efter att ha varit krasslig några dagar med kräkningar och trötthet. Diagnosen blev gastrit /magkatarr (vilket var en av de bättre diagnoser jag kunde tänka mig) så nu hoppas jag terrierkillen blir återställd med hjälp av lite medicin och tonvis av kärlek (vilket han har obegränsad tillgång till!!). 

En mycket vänlig och godhjärtad liten terrier – Tiger. Foto: Daniel Eidenskog

Nu har jag fyra dagar kvar av min 14 dagar långa semester. Måndag 29/8 kör jag igång igen, men den veckan är det bara privat träningar inbokade och inga nya kursstarter förrän veckan därpå. Men då blir det desto fler. Hösten 2019 kommer bli intensiv!!!

Jag har verkligen kopplat både ner och av dessa semesterveckor och laddat batterierna tillsammans med min familj och andra personer jag tycker om och som inspirerar mig på olika sätt. Jag har även tagit vissa beslut (som jag iofs nästan bestämt mig för redan innan) men som blev än mer tydliga under de här dagarna. Beslut som handlar om utvecklig – personlig såväl som då det gäller mitt yrke/hobby/passion. Min magkänsla har väldigt sällan svikit mig.Vid de tillfällen jag valt fel beror det snarare på att jag lyssnat mer utåt än inåt. 😉

My partner in crime- Tarzan. Foto: Ingela Karlsson