12003390_10153161835513589_4405012129895005807_nUnder en längre tid har jag haft funderingar kring hur jag ska förhålla mig till min hobby – hundträning.

Tankarna har växlat från att sluta helt och ta upp ridningen i stället, till att byta inriktning eller byta mål. Jag har bestämt mig för det senare. Anledningen till mina beslut är flera.

Det senaste året har jag varit nära att tappa bort mig själv och mina egna värderingar i tävlandet med min hund. Glädje och lust – som är drivkraften i det mesta jag företar mig – har fått stått tillbaka för “jakten” på SM-poäng och resultatmål.

När jag åker hem från en tävling och har fått till en fin runda, haft energi och engagemang ute på planen och synkat fint med min hund och ändå känner ett styng av besvikelse då poängen ”bara” kom upp i 293… då är det något fel. I synnerhet då jag tycker Tarzan utfört momenten nästan så bra som han kan på träning, och att våra betyg är helt rättvisa. Men med tanke på de höga kvalpoäng som krävs för att få delta på SM så räcker det inte.

Kanske är vi inte så bra som jag hoppas och tror… Och då får jag givetvis lägga i en högre växel och träna mera och bättre, om det nu är SM som hägrar. Eller så är det något annat som är fel. Något jag inte kan påverka.

Jakten på SM-poäng har också gjort att jag anmält till fler tävlingar än jag egentligen skulle vilja. Och då jag har tävlingar framför mig tränar jag på ett mycket mer kortsiktigt stället för att jobba på lång sikt med det som har förbättringspotential. Ingen bra trend.

Det finns inte många saker som ger mig större glädjekickar än att gå ut och träna med Tarzan. Hans energi och glöd har en smittsam effekt på mig och jag har aldrig haft – och kommer förmodligen heller aldrig få – en häftigare teamkänsla med en hund. Den känslan kommer jag att vårda och inte låta grusas av saker jag faktiskt inte kan påverka.

Det här är en av anledningarna till att jag bestämt mig för att ändra mina mål och  förhållningssättet till min hobby, men det finns flera skäl. Gemensamt för dom alla är känslan av att jag så sakeliga glidit ifrån mina egna värderingar, och till viss del blivit beroende av andras bekräftelse för att känna mig nöjd. Och den tendensen ska jag bryta nu. Exakt hur vill jag inte gå in på, och det är säkert inte heller intressant för omgivningen att veta.

Jag har även tagit bort mitt facebookkonto eftersom det senaste tagit mer tid och energi än vad det givit. Fb har i vissa fall plockat fram negativa sidor hos mig – sidor som jag inte vill odla. Några har hört av sig och undrat om det är någon enskild person eller företeelse som gjort att jag valt att gå ur facebook, men det är det alltså inte. Det har bara med mig själv att göra, ingen annan.

Nog om detta. Över till senaste tidens händelser.

Nu är jag inne i en period med mycket jobb. Hudvård blandat med föreläsningar, kurser och en del skrivjobb. En salig blandning kan man tycka men jag gillar att kasta mig mellan olika områden.

I helgen var på Eslövs BK och hade kurs för ett härligt gäng som bokat in mig vid fyra tillfällen. Karlskrona, Halmstad, Stockholm och Jönköping är andra orter som kommer besökas under hösten.

Micks rehab går framåt sakta men säkert under Maries överinseende. Även Tarzan går numera på mer regelbundna fyskontroller och blir genommasserad av Marie. Man skulle kunna tro att han har många spänningar i sin explosiva kropp men han är konstigt nog mjuk och jämn i sin muskulatur, hans höftböjare är elastiska och smidiga och han är har inga direkt ”ömma punkter”. Förvånansvärt… men skönt att veta. 🙂

Foto: Åsa Jakobsson