Glada Tarzan

Gårdagen började med skogspromenad för hundarna och backträning för mig. Skönt att kunna slå två flugor i en smäll.

Jag har varit lite lat med fysträningen ett tag. Ganska korkat eftersom jag behöver den för att hålla min långa rygg i form. En gammal skada från hästtiden ger sig till känna allt som oftast, och det märks ett tydligt samband mellan ont i ryggen och slarv med träningen. Skärpning Heléne!

Hem och käka frukost och vidare mot Klubbarp. Jag skulle jag sätta i gång Tarzan igen efter en liten paus i lydnadsträningen.

Vi hade ett riktigt feelgoodpass på Klubbarps fina planer. Solen sken, gräsmattorna var torra och gröna, men det blåste något grymt så koner och andra prylar for all världens väg. Men vi märkte det knappt för vi var i vår egen bubbla, jag och Trasan.

Fritt följ med fokus på vänstersvängar och flyt i språng marsch plus dirigeringsapportering och gruppmoment stod på dagens schema. Jag kände mig glad och harmonisk och Tarzan likaså. Vem som smittade vem vet jag inte, förmodligen smittade vi varandra.

Jag tror det gjort Tarzan väldigt gott att få lite distans till träningen – och detsamma gäller nog mig. Tanken var att vi skulle jobba mycket vänster om halt och marsch i dag, och det gjorde vi också till viss del. Men till största delen gick vi bara på i lite olika tempon och njöt av “gummisnoddskänslan” vi hade tillsammans. Glada ögon (hos oss båda), glad svans (hos Trasan) och en härlig energi tillsammans. Det är så lätt att man plockar sönder fria följet i strävan att få till alla små bitar så bra som möjligt. För egen del känns det viktigt att inte fastna där utan jobba med flowet och följsamheten minst lika mycket. Att ha dansskorna på och inte bara militärkängorna liksom. Sedan gäller det ju att komma överens med hunden om det ska vara tango, vals, salsa eller slow fox. Tarzan och jag har i alla fall hittat vår favoritdans… 🙂

I dirigeringsapporteringen tränade vi först linjer från konen, sedan konskick med stadga och vidare mot apport. Hålla apporten stilla i munnen hela vägen in och en snabb, snärtig ingång till sidan. Även då jag tränar delar försöker jag så snabbt som möjligt få in dom i ett helt moment.

Sitt i grupp (utan grupp) med fokus på “lugn förväntan” och platsliggning med fokus på uthållighet (5 minuter med hakan i backen).

Vi avslutade med en fin tävlingsmässig vittring (så tävlingsmässig den nu kan bli när man är själv).

Hem och duscha och vidare till jobbet på Laser & Hudvårdskliniken – glad i sinnet och “Bonfire heart” på högsta volym. I dag var det laserbehandlingar och konsultationer för hela slanten. Det är många som vill bli av med hår, pigmentfläckar och ytliga blodkärl i ansiktet nu innan sommaren.

Snart ska Mick och jag börja på agilitykurs hos Barbro Ekenberg stax utanför Motala. Det är en grundkurs och det finns 1-2 platser kvar om någon är intresserad. Hör av er till mig i så fall så vb jag till Barbro.

En trevlig nyhet för oss som bor i Östergötland är att det nu finns en helt ny inomhushall strax utanför Borensberg. Den har måtten 18×25,5 m och underlaget är konstgräs. Trevlig med två hallar så nära – Dittes hall och nu även Högby Hundhall. Det finns definitivt tillräckligt många träningsintresserade häromkring för att båda ska kunna ha hög beläggning.

http://www.hogbyhundhall.se/hallen.html

http://www.ditteshundkurser.se/

Bilden på Trasan och mig är tagen av Lena Kerje