IMG_2491

Helgen 11-12 juli gick Violcupen av stapeln på Flens BK.

Det var 21 elitekipage anmälda varav 18 kom till start båda dagarna, och att tävlingen – som anordnades för andra året i rad – är populär är inte så konstigt. Mycket trevligt arrangerat med bl a programblad och deltagarpresentation, massa fina priser, lagtävlingar, skämttävlingar och en hel del andra kringaktiviteter.

Det som gjorde tävlingen extra trivsam var den goa atmosfär som TL (Leif Wärme och Anja Skog), domare ( i elit Leif Olsen och Ola Hansson) och andra funktionärer verkligen månade om. Det var högt i tak och skojades friskt vilket gjorde att  det blev en härlig stämning bland såväl tävlande som övriga inblandade. Vi var där för att ha kul – och dessutom  skulle vi prestera vårt bästa tillsammans med våra hundar inne på tävlingsbanan. Och för egen del finns det få saker som ökar min prestationsförmåga mer än en riktigt go feeeling!

Det var rejält varmt på lördagen och jag drog startnummer 8, vilket innebar att vi fick starta strax före lunch. Bra för oss med sol och värme som i bästa fall tar den värsta udden av Tarzans energi. Dock inte denna dag…

Fina gruppmoment som gav 10-10. Därefter var det fyra moment i ring 1, och fyra i ring 2. Redan på uppvärmningen kändes Trasan rätt överladdad och jag försökte påminna mig om mitt mantra “tung&lugn” för att inte låta mig dras med i hans  energi.

Med facit i hand lyckades rätt bra med att behålla mitt “tunga lugn”, trots att han dansade quick step i fria följet och bitvis hamnade för långt fram, vilket i sin tur gav en del sneda sättanden och ett lite fladdrigt gående.

Efter fria följet låg jag dessvärre kvar i en lite zoombieaktig känsla då vi ställde upp för Z. Tävlingsledare Leif Wärme påminde mig om ordningen och jag nickade…stå-ligg-sitt. Hur svårt kan det vara???

Skitsvårt visade sig!! Jag kommenderade stå, sitt, ligg och Trasan gjorde som jag sa. Därför kunde jag först inte fatta varför domaren kom fram till oss och höll fram nollan… Jag stod som ett levande frågetecken ändå tills TL påpekade att jag faktiskt förväxlat ordningen på två skiften. Åhhhhh så surt!!!

Men i det ögonblicket hörde jag mina peppiga lagkamrater från Lag Konvallarna (Susy Tvärstedt, Anne-Li Olausson. Camilla Kjellström och Lena Eriksson)  som skrek “Kom igen Heléne – kööör vidare!!” Och med ens kände jag att “Va sjutton, nu ser vi till att sätta inkallningen som en smäck!!”

Inkallning och ruta gick fint, säkert till stor del beroende på mina lagkompisar som lyckades bryta min “komafeeling”. Jag taggade till till lite grann, men tyvärr inte tillräckligt, utan kände mig ändå otajmad och sen i tanke och handling.

Vi gick över till ring 2 för resterade moment. Fin hopp/apport, lite strulig vittring där han gick över pinnen två gånger innan han kom in med den rätta, och en fjärr där han missade ett skifte så jag fick ge ett extra kommando.

Summa summarium, en halvtaskig känsla där jag kände mig besviken över min bristande förmåga att tagga och fokusera när jag som bäst behövde. Och det är ändå något jag tränar och hela tiden försöker bli bättre på. Men man kan inte lyckas jämt. Glad ändå över Tarzan som för första gången i sitt liv tävlat i en ring tillsammans med andra i ringar nära, utan att störas det minsta över springande hundar och kommandon från andra förare.

Vi hamnade på 7:e plats med 250 poäng, men en nolla och några missar. Vann gjorde Lizette Olausson med häftiga Gaston på 284, 5 poäng, tvåa min lagkompis Anne-Li med sin fina, säkra Biggles och trea min andra lagkompis Lena med Doris som också presterade säkra och fina moment.  Det fanns en del andra ekipage som också hade väldigt fint samarbete och där man såg mycket potential, men som tyvärr hade otur och nollade något moment och därför hamnade längre ner på resultatlistan. Camilla Kjellström och Jax och var ett av dom riktigt bra.

Inför söndagen hade jag en plan. Oavsett vad som hände på planen (om så himlen föll ner eller Tarzan hade börjat flyga!) så skulle jag ha 100% fokus på mina uppgifter som förare. Och tänk så mycket bättre det går när man själv har rätt inställning!

Vi betade av moment för moment med ett helt annat fokus än dagen innan. Jag sa “shit vad du kan Trasan” och han svarade med en svansviftning “du är helt ok du också matte”. Och när man får till den där wow-känslan så känns resultatet en ren bonus!

Att det var ännu varmare på söndagen än dagen innan var nog till vår fördel. Men oavsett omständigheter är jag stolt över att jag lyckades vända en halvtaskig känsla på lördagen till en  riktigt bra känsla på söndagen. Allt satt inte till 100% men det var definitivt good enough. Och vår prestation räckte till seger på 289 poäng. Tvåa blev återigen Anne-Li med Biggles och trea Lena och Doris. Inte illa av Anne-Li och Lena att kunna prestera så jämt och säkert två dagar i rad under ganska tuffa, varma förhållanden.

Men det var inte bara elitekipage i vårt lag. Susy Tvärstedt och hennes YOLO tävlade klass 1 på lördagen och vann efter en riktigt snygg runda. På söndagen debuterade de klass 2 och vann även där på 281 poäng- trots en nolla på läggandet då Susy råkade trampa på sin hund. Och med tanke på att Susy bara haft sin fina YOLO i tre månader, och att hunden aldrig tränat lydnad tidigare måste man lyfta på hatten för detta ekipage som liksom bara lekt fram momenten.   Vad månde bliva?!

Lag Konvallarna vann lagtävlingen och fick superfina priser! Tack till mina engagerade lagkompisar som verkligen hade förmågan att säga rätt saker vid rätt tillfälle, skapa härlig stämning och lyfta sina lagkompisar!

En eloge även till Flens BK och deras förmåga att göra något extra av en lydnadstävling. Det är precis sådant här som sporten behöver mera av – lite show, lättsam stämning samt förmåga att locka och lyfta både publik och tävlande.

Och för egen del kan jag återigen konstatera… Sometimes you win. Sometimes you learn. But you never loose – unless you choose. 🙂

Ett litet tillägg… Något som gjorde det hela extra kul var också att Jenny Mellåker med sin duktiga bostonterrier Sebastian fick Domarens Pris på lördagen efter en jättefin debut i elitklass. På lördagen var det också en jack russellterrier som vann klass 3 på 284 poäng. Terriers kan!! 🙂

IMG_2494