Frågan har varit uppe otaliga gånger – på bloggar, i böcker, på kurser och föredrag. Varför är det så svårt att överföra hundens momentkunskaper till tävlingssituationen? Vad är det som brister när vi tappar hundens fokus (eller tappar vi vårt eget först..?) redan vid entrén in på planen? Hur kommer det sig att den där rutan som hunden gör klockrent på träning totalt fallerar på tävling? För att inte tala om fria följet som hunden känns så engagerad och harmonisk i på träning men på tävling känns det mer som att vi befinner oss på två olika planeter.

Hur tränar vi tävlingsmässigt på ett naturligt sätt?

Jag tränar mycket mer helhetsträning med mina hundar nuförtiden än jag gjorde förr och jag börjar dessutom med det mycket tidigare. Jag skiljer heller inte så mycket på helhetsträning och annan typ av träning utan försöker lägga upp passen så det ska gå in i vartannat.

Ett exempel på träningspass med unghunden Swish 

Gårdagens pass med Swish såg ut så här:

*Kort uppvärmning i ett hörn av planen.

Vår uppvärmning är en mix av ingångar till sidan, gå mellan startpunkter, lite fritt följ plus annat som jag kan ta till beroende på hur han känns. Den kan ta alltfrån 30 sekunder till 10 minuter men är vanligtvis 2-3 minuter. Jag vill lära Swish att snabbt komma i fokus/uppgiftsstanke och jag vill inte att han ska göra sina uppgifter väldigt olika beroende på om han ligger högt i energi eller lite lägre. Han ska vara i ”sin låda” oavsett. Det här är något som jag tycker kräver väldigt mycket träning men som man har jäkligt stor nytta av eftersom man inte blir lika utlämnad till hundens dagsform. Ofta hör man att hunden ”måste ha rätt aktivitetsnivå” för att kunna göra sina uppgifter. Och det tycker jag är rätt så länge vi pratar inlärning. Men på tävling är det väldigt svårt att alltid kunna lägga hunden i rätt läge och det är en stor trygghet om jag vet att hunden fixar sina moment även om jag inte kan/hinner ratta in den på rätt frekvens. Kan man bara prestera när allt känns optimalt kommer det bli svårt att tävla många gånger.

Vidare med Swish…

*Ingång på planen -Uppställning på punkt -Nedläggande vid sidan – Inkallning – Tävlingsmässigt avslut – Snabbt in i fokus vid sidan igen – Transport (kort lekbelöning för fin fokus i transporten) och vidare till nästa punkt.

*Uppställning – Fritt följ (ganska långt för att vara Swish) men inte så mycket svängar och halter utan mest tempoväxlingar och flow . Han blir lätt vinglig i övergång till långsam marsch. – Tävlingsmässigt avslut – Snabbt in i fokus igen och en kort transport fram till nästa startpunkt .

*Uppställning. Läggande under marsch. Passet innan hade jag kampanjat det momentet och det hade sett fint ut. Nu la han sig aningen långsammare än han brukar och vred sig dessutom när jag skulle återgå. Stor skillnad att göra det i en kedja mot att göra det som enskilt moment trots att jag var väldigt tydlig med momentförberedelsen. Han låg fortfarande kvar i för mycket följsamhetstanke efter fria följet och jag måste träna mycket mer på att han ska kunna ställa om i huvudet. Jag fick påminna honom om fokus framåt på återgången och belönade honom då han tänkte rätt. – Transport fram till nästa startpunkt som var rutan.

* Han tog min momentförberedelse mot rutan fint och växlade fokus upp mot mig på startpunkten precis som vi tränat. Sprang fint till rutan men stannade själv direkt efter första bandet vilket typ aldrig sker då vi tränar rutan separat. Jag gjorde ingen affär av det där och då men måste komma ihåg att träna rutan mycket mer i kedja och ställa upp tävlingsmässigt inför den. Jag kommer få hjälpa honom med placeringen i de lägena genom target eller leksak på rätt område i rutan.

* Nu var Swishen lite trött i skallen och jag kände att hans fokus inte var på topp. Så istället för att göra en vittring som jag tänkt så fick det bli ett runda konen. Springa är lättare än att tänka om man är trött.

Sammanfattning

Det här träningspasset tog sammanlagt 22 minuter från det att jag började värma till dess att jag pausade honom. Det var visserligen inte någon helt tävlingsmässig träning för jag belönade enstaka saker och hjälpte/påminde honom om stadgan vid återgången av läggandet.

Det som var tävlingsmässigt var däremot att vi var i fokus konstant under dessa 22 minuter och Swish hade hela tiden en uppgift (och så även jag). Inga pauser och ingen tid att checka ut. Dessutom gick vi från punkt till punkt och gjorde olika uppgifter/moment vid punkterna. Det blev mycket träning på uppställningar, avslut, transporter och momentrutiner. Jag fick ett kvitto på vad som håller bra och mindre bra i en kedja (inte alltid det man tror!). Men det som brister mest ännu är uthålligheten då det gäller fokus och koncentration. Att vara helt fokuserad i över 20 minuter – trots att det inte är några svåra saker vi gör och miljön är bekant – är tufft för lilleman som fortfarande är ganska ”spretig” i hjärnan. Han gör sina saker men inte med samma finish som han gör då vi tränar momenten enskilt.

Nästa pass

På kvällen körde vi ett till pass. Jag började med uppvärmning som vanligt och gick in och ställde upp. Därefter bröt jag med en tävlingsmässig belöning och började träna läggande under marsch genom att påminna om snabba lägganden och stadga vid återgång. Därefter blev det ett rutskick. Tävlingsmässig framföring till punkt och skick. Jag hade lagt leksak på bakre bandet så nu sprang han hela vägen.

Därefter testade jag av en kedja med kort fritt följ, läggande under gång (den här gången gick det bättre för han hade det i färskt minne) och ett rutskick utan leksak i rutan. Nu sprang han ända fram till bakre bandet och jag kunde säga mitt stannakommando och belöna med boll över huvudet på honom.

Note to myself: Mycket mer träning av det här slaget!

 

Gör vardagsträningen mer tävlingsmässig

Jag upplever ofta att skillnaden mellan träning och tävling är alldeles för stor. Man fokuserar på små, små detaljer som man vill ha ”perfekta” på träning men glömmer bort att träna alla andra bitar som krävs. Och i stället för att då och då lägga in lite tävlingsmässig träning och momentövergångar, göra det till en naturlig del i träningspassen.

På tävling ska hunden fixa att utföra momenten utan hjälper och med en förare som agerar på ett tävlingsmässigt sätt. Går man och pratar konstant med hunden på träning kommer den bli fundersam när man är helt tyst. Går man med handen som hjälp i fria följet på träning kommer den tappa bort sin position om man inte jobbar bort handhjälpen väldigt successivt i träningen. Klarar hunden inte att sätta momenten på första försöket i träningen kommer det bli svårt på tävling då man bara har en chans.

Och så kanske det allra viktigaste… Hunden (och man själv) ska orka genomföra många moment efter varandra och då hjälper det inte att man har Sveriges snyggaste uppsitt i fjärren eller häftigaste stopp på inkallningen. Orkar man inte hålla hyfsat hög kvalité genom hela programmet kommer det ändå inte funka på tävling.

Träna inte på 100 m om målet är att springa en mil

Ska du springa en mil räcker det inte med att vara svinsnabb på 100 m. Du måste orka hela vägen. Du måste vara mentalt fokuserad och kunna ta i lite extra då det känns tufft. Du måste ha hög motivation. Du måste känna igen de olika faserna som uppträder på ett lopp så du kan hantera dem. Och förhoppningsvis springer du på träning ibland längre än en mil för att vara säker på att du kan och orkar.

Igenkänningseffekt och utmaningar

Tänk lite på samma sätt i hundträningen. Se till att hunden känner igen både sättet att träna och situationen i sig. Var mentalt förberedd på att allt kanske inte kommer kännas som en våt dröm (men låt det för den skull inte bli en mardröm).  Jobba på ändå! Det viktiga är ju att du inte själv belastar hunden med din eventuellt dåliga känsla. Plocka fram ditt bästa jag då din hund behöver det som mest. Men för att veta vad ditt bästa jag egentligen innebär så måste du ju ha tränat på att plocka fram det i olika situationer. Våga gå in i manegen även om den inte alltid är krattad. Våga jobba i motvind i bland. Det ger både självförtroende och erfarenhet – två ytterst viktiga bitar för att klara prestera i längden!!