Jag har haft en riktigt kul helg!

I går var jag i Kungsör och lyssnade på Maria Brandels clinic om förberedande tävlingsträning för den unga hunden. Maria är inte bara en av landets absolut främsta hundtränare, hon är även en duktig instruktör och har en väldigt bredd på sitt kunnande. Därtill mångårig erfarenhet av eget tävlade på landslagsnivå i flera grenar. Inte många som slår den kombinationen!

Att redogöra för hela innehållet av lördagens clinic tar för lång tid (och mycket utrymme) men jag ska i alla fall återge några saker som jag tog fasta på.

Att djur lär sig beroende på konsekvenserna av sina beteenden är väl inget nytt för oss som tränar djur, men Maria påpekade vikten av att lära sig se och läsa hur hunden svarar. Det är lätt att ha förutfattande meningar och vara kvar tankemässigt i tidigare beteenden. “Tro inte – titta på hunden” var hennes råd.

Maria påpekade också att det finns väldigt många som är jätteduktiga på att lära hunden vissa beteenden, detaljer, delar och moment, men betydligt färre som klarar att utveckla detta till kedjor och en helhet som håller i tävlingskarriären. Generellt väntar man för länge med helhet och tävlingsträning.

Det absolut viktigaste i träningen är att skapa en bra träningsattityd som på sikt ska utvecklas till en lika bra tävlingsattityd. Ser hunden ut som du vill? Tänker den på det du vill den ska tänka på? Väljer den att ha fokus på dig och på sina uppgifter? Känslor att alltid svårare att ändra än teknik, så var noga med att hunden har rätt känsla i respektive del/moment från början.

Tidigt gäller det att… Få i gång fungerande belöningar-Utveckla belöningarna-Utveckla belöningsritualer-Skapa stort intresse för att jobba tillsammans med dig som förare-Lära sig spelets regler (uppgifstänk=belöning)-Störningsträna tidigt

När man kommer till förberedelser inför tävlingsprogrammet är det viktigt att ha en helhetsbild. Är detta vad jag vill ha? Om man släpper igenom “fel” – gör det medvetet och ha en tanke med det. Tänk på att ominlärning är svårare än nyinlärning. Fastna inte i grundträningen – gå vidare så fort som möjligt. När det gäller nyinlärning ska man kunna se en tydlig och relativt snabb utveckling framåt, medan ominlärning ofta tar betydligt längre tid att befästa.

I grundträningens lekövningar lär man hunden 1.följsamhet 2. koncentation 3. ta i (tempo) övningar 4. röra sig bort från föraren 5.apporteringsövningar  Utveckla alla de bitarna men lägg prio på de delar som hunden har svårast för. 

En clinic på fem timmar innehåller givetvis mycket mer än detta, men det här är i alla fall lite av det Maria pratade om. En annan viktig sak som jag verkligen måste tänka på – speciellt med Tarzan – är att inte ritualisera mina belöningar. På högtempererade arbetsmaskiner som är riktigt heta på sina belöniningar känns detta extra viktigt. Och i bland kommer jag på mig själv med att, trots att jag är väl medveten om detta, har jag lätt att hamna i fällan ändå.

Efter clinicen blev det ett träningspass tillsammans med Helene Pettersson och hennes Lexie. Helene är en jätteduktig hundtränare som gav mig flera kloka tankar kring min träning med Tarzan. Mycket övningar i självbehärskning. Kunna välja bort synretningar av belöningar och bli belönad på andra ställen eller hos mig i stället, då han har rätt tanke och fokus. Lära honom värdet av att själv välja en lugn känsla. Lära honom att släppa blicken på mig i passivitetsövningar och hitta ett lugnt fokus innan man får frisignal eller belöningssignal, då blick är en förväntan på aktivitet. Vi jobbade även med att Helene höll honom i koppel medan jag lekte med en leksak på planen. För att få tillgång till leken var Tarzan tvungen att lägga sig frivilligt och lugnt. Generellt växlade vi med att vissa gånger belöna hans lugna känsla med stillsamma belöningar och andra gånger med lek där han verkligen fick go crazy och pysa ut med all energi.

Det var trevligt att träffa Helene, som för övrigt håller till i södra Stockholm och inom kort kommer starta upp kursverksamhet tillsammans med Anne Dahlin. Ett samarbete som säkert kommer resultera i många, nöjda kursdeltagare.

Jag är i alla fall jättenöjd med Lördags-Tarzan. Killen jobbade på finfint och hade skallen med sig, och jag inser vikten av att lägga stor del av vår träning på dessa grunder.

Det var flera härliga valpar och unghundar med på Marias clinic.  En av dessa ekipage var Lena Kerje och hennes långbenta, charmiga working kelpie Olle. Lena hade tagit med sig en cd på ett antal av de bilder vi tog på fotosejouren i Nyköping för ett tag sedan. Jag blev alldeles lycklig när jag kom hem och öppnade skivan- vilka superhärliga bilder! Lydnads- lek&fart- samt porträttbilder i en underbar blandning på mig och alla mina hundar.

Lena påpekade  att det var vissa svårigheter att hinna fånga Tarzan på bild, och att det krävde en både snabb och reaktiv fotograf, ha ha. Men när jag kikade på bildsviterna med Tarzan insåg jag att hon lyckats ypperligt. Förmodligen för att hon både är snabb, reaktiv och oerhört skicklig på det hon gör!