Jorå, min träningsdagbok hålls fortfarande ajour och jag gör i efterhand små justeringar i sättet att anteckna.

Att ha veckoprojekt funkar utmärkt för mig och jag har 3-4 olika prion per hund och vecka. Vad jag tränar beror lite på hur veckan kommer se ut. Har jag flera träningar med träningskompisar lägger jag fokus på sådant jag kan ”använda” dom till (låter egotrippat, men dom förstår vad jag menar) typ kommenderingsträning, platsliggning med andra hundar, störningsträning, ingångar på planen, kedjor mm. I de pass jag tränar själv jobbar jag mera med detaljer och sådant jag håller på att testa mig fram med.

Ditte åker till Saltzburg nu i helgen, och jag kommer sakna våra träningspass medan hon är iväg. Det kommer i alla fall bli lite träningar tillsammans med Cina, Tina och Annica vilket känns roligt, för det var ett tag sedan vi sågs.

Micks lydnadsträningsdos har minskats lite till förmån för vallträningen. Han får köra några lydnadspass per vecka och resten av tiden ska jag försöka valla. Denna veckan har det tyvärr bara blivit en gång, då jag blev sjuk i tisdags och var tvungen att ställa in den planerade vallträningen hos Lena.

Men i går var vi hos Ingela, och tränade drivning så det stod härliga till. Jag var tyvärr ”modell sämre hundförare” i går och kunde knappt ens hålla ordning på mig själv. Jag tycker det är svårt när han vill trycka på djuren lite för fort i drivningen, och då jag försöker få honom förstå att han måste gå saktare så lägger han sig gärna ner. Och har han väl lagt sig så reser han sig inte om jag inte säger ”get up” eller smackar och då känns det hela med ens lite ryckigt. Jag skulle vilja att han kunde stanna till på eget bevåg (take time) och sedan smyga i gång igen. Kanske de skulle vara lättare om jag hade ett ”stanna i stående-kommando” på honom, vilket jag inte har i dagsläget. Men det går ju att fixa…

Han gör i alla fall väldigt fina flankeringar och upptag och har blivit duktig på att ta mitt ligg-kommando i alla tänkbara situationer – både i och ur balans. Så det går framåt…men inte så snabbt som jag vill såklart! 😉

Veckans prio för Tarzan är placering i rutan och stadga i densamma, vittringsanalys, ställande under rörelse, (snabbt stå och stadga) samt fjärr (sitt-ligg-sitt, samt ligg-stå-ligg). I dag var jag hos Annica och käkade lunch, och då passade jag på att göra en tävlingsmässig ingång på hennes plan direkt från bilen, och gå ett kort fritt följ. Koner, framåtsändandegrupp, TL (Annica) på planen och hästar vid staketet några meter därifrån var en svår störning för lille Tarzan. Svansen gick som en elvisp och ögonen lyste, men så fokuserad på sin uppgift kändes han inte. Flera korta blicksläpp i fria följet, studs vid sidan och en allmänt hög intensitet gjorde att jag fick jobba rätt hårt för att själv försöka behålla mitt leende och den fina känsla som jag oftast har tillsammans med Tarzan. Ett djupt andetag, le, tänk humoristiska tankar och försök hitta den gemensamma tråden mellan oss.

Någon lite sytråd hittade jag till sist. Inte jättestark, men helt ok. I träningsboken skrev jag under dagens reminder: Måste värma upp även inför sådana här ”enkla” övningar, då det faktiskt inte ÄR så lätt för Tarzan att komma direkt från bilen, hitta en lugn känsla, fokusera på rätt sak och fixa gå ett fritt följ med full fokus som dessutom är tekniskt korrekt.

När jag väl skrivit ner det så insåg jag hur lätt det är att missbedöma något som man själv tycker är en basic övning som borde vara plättlätt. Men ur den orutinerade hundens perspektiv kanske det är otroligt svårt att faktiskt snabbt tänka om från ”sitta i bilen och vara förväntansfull” till att inom två minuter gå in, ignorera störningarna och direkt prestera ett snyggt fritt följ – trots att man känner sig som en laddning dynamit. Det måste helt klart tränas massor mera på detta – men även låt honom få en lite längre uppvärmning innan.

Då jag kom hem hade jag en privat träning  (ny bekantskap med en trevlig hund) och därefter blev det ett långt pass fritt följ som kändes väldigt bra. Bra planering, genomtänkta belöningar, rätt tempo i gåendet och en bra plan B bidrog säkerligen till resultatet.

I morgon blir det en heldag på Åtvidabergs Hundklubb där jag ska ha en inspirations/träningsdag för deras instruktörer. Det ska bli jätteroligt!