575976_10150976521992605_1043178702_nDet har varit en hektisk helg på motorbanan Mantorp Park där dramatik blandades med fina framgångar för äldste sonen Niclas. Nicke vann första racet i hällande regn men blev påkörd i det andra vilket resulterade i en krasch där tre bilar var inblandade. En av förarna voltade flera varv med sin bil som till sist hamnade på taket. Ambulans och sjukvårdspersonal skyndade till platsen och vi som stod på läktaren såg bara ett moln av rök längst bort på banan.

Det var många, långa och mycket nervösa minutrar innan de meddelade att ingen förare var allvarligt skadad. Föraren i bilen som voltade fick visserligen åka till sjukhuset för observation men kom tillbaka till banan senare på dagen.

Nicke var oskadd, men bilen fick sig en liten törn. Dock inte värre än att han kunde starta då racet kördes om senare på dagen, vilket resulterade i en andraplats. Nicke var inte riktigt nöjd efteråt, och jag påtalade ändå vilken fin prestation det var att komma tvåa. Han såg på mig och sa ”Du vet, man kan komma tvåa och vara jäkligt nöjd för att man kört bra och offensivt. Och så kan man komma tvåa och vara missnöjd för att man haft fel sinnesstämning och inte fått något flow i sin körning”

Jag sa ”Jag vet. Det är precis som med tävla med hund. Du kan få superfina poäng och vara missnöjd, och mindre bra poäng och vara supernöjd!” Nicke såg lite skeptiskt på mig och hade nog svårt att dra parallellen mellan banracing och tävlingslydnad. Men jag förstod så väl vad han menade. Och som mamma är jag givetvis stolt över hans fina resultat, men än mer imponerad och glad är jag över Nickes sätt att hantera såväl framgång som motgång och hans sportsliga och trevliga sätt gentemot medtävlare, mekar och andra människor i hans närhet på banan. En nog så viktig egenskap.

I söndags åkte jag till Norrköpings BK för en liten träningsträff tillsammans med Mattias Karlsson och hans Hero. Det var jättelänge sedan jag såg Mattias och jag har aldrig sett Hero, varken i träning eller på tävling. Vi pratade och diskuterade kring våra hundars (och våra egna) styrkor och svagheter, och kikade lite på varandras träning. Hero såg fin ut och svarade jättebra på Mattias träning. Även gruppmomenten, där Mattias haft lite problem på tävling, gick strålande och Hero låg tryggt och stabilt.

Jag gjorde en liten kedja med Tarzan och Mattias (som inte sett Trasan tidigare) kom med många bra tankar, både som träningskamrat och domare. En trevlig och givande förmiddag!

I måndags for jag och Tarzan upp till Lillemor i Kristinehamn. Det var dags för LE-team att träffas. Tyvärr ett halverat team då varken Susan Wastensson eller Ingela Karlsson kunde vara med denna gång. Men jag och Sofia Edlind var på plats och fick två dagars bra träning  tillsammans med Lillemor.

Lix såg fin ut i träningen och Sofia har fått upp ett riktigt bra tempo på henne. Många snygga moment och ett fint samarbete.

Tarzan var väldigt duktig han också, och jag är faktiskt riktigt imponerad över hans förmåga att hantera störningar. Hundar som kallas in precis framför honom, förare som leker med sina hundar och bollar som far genom luften, valpar som kommer farande och vill busa ;)… Oftast kastade han inte ens en blick, och de gånger han gjorde det var han snabbt tillbaka i uppgiftstänk igen och hade full koll på mig. Han är verkligen en rolig hund att jobba med!

Avslutningsvis gick Lillemor igenom vad hon tyckte vi skulle lägga fokus på i träningen till nästa gång. För Tarzans och min del handlar det mycket om att få till alla momenten i en helhet och jobba vidare på säkerhet och stabilitet. Trasan har många fina moment men det hjälper ju inte om man nollar något annat.

Men resultat i all ära…jag kommer hålla benhårt på min strategi att alltid prioritera samarbete och arbetsglädje oavsett om det är träning eller tävling. Börjar man tänka resultat hamnar man allt som oftast i fel mood, blir spänd, sluten och stel. Och det är känslor jag vill hålla långt borta i min hundträning.

Bilden nedan är från första racet i regnet på Mantorp Park.  Nicke i den oranga bilen.

StartR1