36600_10150705138257605_688472604_9676661_24954241_n

På de senaste kurserna har det blivit mycket prat om tävlingsmässiga belöningar, momentövergångar, momentrutiner mm, och jag har blivit ombedd att skriva lite om hur jag tänker kring det hela.

Kvalitén på ett moment avgörs till stor del på hur förberedelsen inför momentet sett ut, och vilken tanke jag lyckats förmedla till min hund då vi ställer upp.

När börjar då själva förberedelsen? Det varierar nog från hund till hund, men i vårt fall börjar den direkt ett moment är slut och jag belönar min hund (på ett sätt som är tillåtet på tävling) och sedan går vidare mot nästa startpunkt. Sättet jag belönar/bekräftar på vid de olika momentavsluten ser i stort sätt likadant ut, men kan variera lite beroende på vilket moment som står på tur.

Det här har varit en långsiktig process för oss, och jag ha ändrat mitt sätt att föra Trasan mellan momenten ett flertal gånger. I dag – efter två och ett halvt års tävlande tillsammans – har jag hittat en strategi som känns bekväm för oss båda. I dagsläget ska tilläggas, för det kan fortfarande förändras.

Oavsett hur man väljer att avsluta sina moment på tävling, och hur man vill föra sin hund mellan de olika startpunkterna, så måste det tränas. Jenny Wibäck beskrev det väldigt bra i sin senaste artikel i Brukshunden. “Vi blir inte bättre på att tävla bara för att vi ökar mängden träning, utan vi måste se till att träna på rätt saker” skriver hon. Och vill man bli bra på att tävla så måste man träna på att tävla – dels genom att faktiskt ge sig ut i hetluften, men även genom att lägga upp sina träningspass med tanke på vad hunden ska prestera på tävlingsplanen.

Det räcker inte med att ha tio stycken 10-mässiga moment (vilket drömscenario!!) om man inte kan få ihop dessa till en fungerande helhet – utan de sedvanliga belöningarna  och utan att kvalitén på varje moment sjunker drastiskt.

För egen del har jag varit tvungen att ge avkall lite grann på detaljerna för att  överhuvudtaget komma ut och tävla. Jag har en hund som går upp sig ju längre han får gå – i synnerhet utan belöning – och i och med det får jag men del oönskade beteenden på köpet (omtag på apporten, bristande stadga osv) men det är sådant jag valt att jobba vidare med i helheten eftersom är där vi har problem, inte i de enskilda momenten.

Nedan ser du en liten filmsnutt på hur jag jobbar med Trasan mellan momenten. För att träna tävlingsmässiga kedjor behöver man absolut inte lägga in moment, man kan lika gärna använda sig av busenkla uppgifter som sitt stanna kvar, ett nedläggande och uppsitt vid sidan, en klass 1 inkallning, ett klass 1 hopp osv.

Tanken från början är inte att träna momenten, utan att få hunden köpa konceptet “tävlingsmässig belöning, transport till ny startpunkt, ny uppgift osv” så att det sättet att jobba känns igen på tävling och inte är något helt nytt. Efterhand när hunden känner igen konceptet lägger jag in moment som den är säker på och tycker är lätta, för att sedan efterhand lägga in de lite svårare momenten.

Jag har valt att ha Trasan ganska “fri” i övergångarna. Han vill gärna ligga lite före mig, och det är ok så länge det är lite. Jag vill inte behöva hålla på och tjata och “bråka” med honom då vi förflyttar oss, utan det är en stund av nollställnng av hjärnan och samling inför nästa moment. Precis innan vi ställer upp på ny startpunkt är det full fokus på uppgiften. Och inför alla sändandemomnet är kriteriet att han ska titta på mig innan han får ett kommando eftersom han har lätt att tjuvstarta eller flytta sina tassar.

Då momentet är slut får han inte studsa upp själv utan ska sitta kvar tills jag går ur min position. Där får hans snurra lite och jag vill se att han verkligen tar mina belöningar i form av tummen upp och handklapp, dvs jag vill att han ska “svara” genom att säga “Jaa!! Jag vet! Jag är skitbra!!” 😉

Därefter sätter jag honom ner helt kort, lägger en hand på hans bringa som en lugnande, lite dämpande signal innan i går vidare. Hela processen ska gå fort, för på tävling får det inte ta längre tid än att domaren hinner visa betyg, men på träning kan jag ibland vänta tills jag ser att han lugnat sig något. Och har vi en TL som är väldigt snabb så kan hen få vänta en sekund eller två på oss, för tanken är att ge oss  de extra sekunder vi behöver och inte bara stressa vidare.

Fundera över hur du vill avsluta ett moment. Passar det din hund att i princip bara ta med den och gå vidare, eller behöver den få blåsa ur sig lite efter ett moment för att kunna fokusera på nästa. Eller bli den alldeles för uppjagad då du exempelvis klappar händerna och har svårt att växla om och varva ner? Behöver den lyftas och höjas eller behöver den dämpas och lugnas? Ska du ha samma rutiner mellan alla moment eller behöver du skifta? Hur ska du få hunden i rätt tanke inför ett nytt moment och vad ska den påminnas om i just det momentet? Inför en inkallning t e x, behöver din hund påminnas om att springa fort eller kanske att vara helt stilla då du lämnar den?

Filmen avslutas lite abrupt efter vittringen eftersom Leffe lyckades komma mot fel knapp, men om någon undrar fick han inte skäll för det den här gången. 😉