I veckan var jag inbjuden som moderator/föreläsare i en grupp som ville diskutera kring mental träning.

Det var ett lite nytt sätt för mig att jobba på. Min roll var att leda diskussionen genom att ta upp olika frågeställningar som vi sedan bollade tankar kring. Väldigt roligt och ganska annorlunda.

Mental träning är ju ett stort kapitel så man hade valt att inrikta sig på temat ”Vänd motgång till medflyt”. Även det ett ganska brett område och dessutom aningen luddigt. Men jag försökte på olika sätt göra det mer konkret och vi diskuterade kring olika scenarion kopplat till hundträning och tävling.

Något som nästan alltid kommer upp då det gäller att våga tro på sin förmåga och göra sin grej är sociala mediers påverkan på oss. Eller som någon sa “Det borde kallas osociala medier för man är ju verkligen inte så social när man sitter där på nätet!” En annan sa ”Jag vet att det som skrivs och läggs ut nästan alltid är en förskönad bild av verkligheten, men ändå tappar jag liksom modet när jag ser alla flashiga fria följ, perfekta fjärrdirigeringar och självsäkra hundförare.”

Och då ville jag givetvis snabbt försöka vända problem till lösning och min frågeställning blev: Hur gör man då för att inte låta sig påverkas negativt?

Svaren växlade mellan:

  • avstå sociala medier helt eller var bara med i de grupper som ”behövs”
  • aldrig titta på filmer
  • se ”det perfekta” som en målbild istället för att bli nedslagen och tänka att det är ouppnåligt
  • tänka att det som läggs ut är det bästa just den hunden kan för tillfället och att det är en pytteliten del av träningsresultatet
  • tänka att det som läggs ut är något slags rop på bekräftelse från omgivningen

Jag tycker det var varierande och ganska kreativa svar från flera i gruppen. Men oavsett vilken strategi man väljer så gäller att hitta ett förhållningssätt som man mår bra av. Jag menar, varför titta på något man blir nedslagen av?

För egen del har jag valt att enbart ha min företagssida på fb som en typ informations&reklamkanal. Och trots otaliga påtryckningar från vänner och bekanta har jag valt att avstå instagram. Kanske korkat av mig men än så länge har jag lyckats stå emot, ha ha.

Jag har inga behov av att dela med mig av mitt privata liv även om jag kan lägga in något ”ohundigt” på min företagssida vid enstaka tillfällen. Inte heller sitter jag och skrållar i mitt flöde för att läsa vad som hänt sedan sist utan det jag råkar få upp då jag öppnar fb är det jag automatiskt tar del av.

Detta är ett medvetet och genomtänkt val från mig. I första hand för att jag vägrar låta sociala medier ta över mitt liv och jag vill inte lägga för mycket tid på ”slasktittande”. Dessutom varken behöver eller vill jag veta allt som händer och inte händer i andra människors liv. Det beror inte på ointresse utan mer på att jag har fullt upp med att hinna med mitt eget. Det som är viktigt och som händer mina vänner lär jag få veta ändå.

Rätt använt tycker jag sociala medier är kanon! Men jag vill kunna styra det så att det tillför ”rätt” saker. Likaväl som att äta bra&nyttig mat och minimera skräpmat, lika viktigt är det att mata sin hjärna med bra och nyttig information och minimera slaskinformation. Ingen som lever i dagens samhälle lider ju brist på information – snarare tvärtom – och för mig känns det viktigt att kunna sålla.

För övrigt har det varit en intensiv vecka. Fem kursstarter, föreläsning, heldagskurs, planering, pappersarbete och däremellan har jag försökt hinna med att träna mina egna hundar. Nästa vecka far jag ner till Blekinge och sammanstrålar med Jenny Wibäck för en gemensam tvådagarskurs hos Carina Lundin. Men eftersom Jenny och jag ses alltför sällan så kommer vi ta oss lite extra tid för egen träning. Det ska bli jättekul!