I går jobbade jag mellan kl 10 och 13. Resten av eftermiddagen var helt obokad och jag hade bestämt mig för att utnyttja den tiden för egen hundträning.

Vissa tror nog att man lägger oceaner av tid att träna sina egna hundar bara för att man jobbar med hundar på heltid, men i mitt fall stämmer det i alla fall inte.

När jag har haft träningar under en hel dag – det må vara hur kul och inspirerande som helst – så har jag inte alltid lusten och orken (eller tiden heller för den delen) att gå ut i hallen på kvällen för att träna två -helst tre – hundar på ett så genomtänkt och effektivt sätt som jag vet att jag borde.

Inte heller är min hjärna så snabbtänkt och ”på hugget” som jag vill att den ska vara – efter att ha varit 100% engagerad under många timmar – för att känna mig som en riktigt bra hundtränare. Vissa gånger (tyvärr alltför ofta) blir det att vi tränar på det vi redan är bra på och passen blir mer som en aktivering och ”kul grej” för hundarna i stället för att jobba igenom det vi verkligen behöver för att utvecklas framåt.

Men i går hade jag planerat att jobba genom vissa saker med både Swish och Smiley plus ge Tarzan ett meningsfullt och bra träningspass. Tigge fick nöja sig med en skogspromenad tillsammans med övriga och det är han rätt nöjd med om han får spendera resten av dagen i sin goa, varma koffert.

SWISH fick två pass på ca 40 min vardera och på dessa tränade vi detta (fast inte allt på samma pass):

-Träning på runt-om-ingångar (tror jag ska byta från vänster till runt-om även på Swishen så där för har jag börjat introducera dem). Jag vill ha dem rappa, snäva och i upprest& ”hög” position i varje avslut och varje start.

– Fritt följ med fokus på raka, korrekta halter efter vänster, höger&helt om+ att han ska hitta rytmen snabbt igen efter vänster&höger om marsch.

– Stå/sitt/ligg vid sidan. Snabb reaktion på mitt kommando, rätt teknik i skiftet.

-Vittring. Analys/säkerhet.

-Fjärr. Kunna skilja på de olika kommandona utan handhjälper.

-Övergångar mellan startpunkter. Körde genom startklassen med belöning i en momentövergång och en uppställningspunkt.

-Träning på att hålla fast både apport och vittringspinne i olika situationer.

Jag tycker den lilla sparven jobbade på fint. Men det finns absolut förbättringspotential i många bitar så vi kommer jobba vidare med allt detta under kommande vecka.

SMILEY fick ett lite längre pass men med en kort paus mitt i. Vi började med…

-En tävlingsmässig kedja med dirapp-hopp-vittring-fjärr Den kedjan satt som en smäck förutom att jag behövde ett extra kommando på ligg till sitt i fjärren. Jag stod på 10 m håll, och allt fokus i fjärren just nu handlar om att han inte ska gå in i låsning. Det gjorde han ju visserligen i just detta skifte men i ö kändes han loosen-up, fri i tanken och gjorde distinkta skiften så jag var rätt nöjd ändå.  

-Omdirigering på apporter. På en tävlingsmässig träning nyligen gick han mot fel apport och tog inte mitt stopp-kommando inför omdirigeringen utan sög vidare mot den apport han fokuserat på. Det påminde mig om att jag måste träna mycket mer på detta utanför själva momentet. Jag vill att mitt stopp-kommande ska vara positivt och inte kännas som en korrigering. Så jag har tränat en hel del på att skicka mot en leksak eller target rakt fram -stoppat (belönat massor för att han stannar) och så successivt dirigerat honom vidare mot en ett nytt mål. I dag var han superduktig, lyssnade, tänkte om och gick in i sin nya uppgift med fullt tryck!

Smiley är lite speciell kille. Han har väldigt mycket känslor och power i sig men är samtidigt lite introvert och återhållsam. När han släpper loss är han som en atombomb men däremellan har han har ganska lätt att gå in i sin egen bubbla. Jag tränar honom mycket i att släppa loss/slappna av för att sedan gå in i nytt fokus, släppa loss och komma tillbaka i fokus igen. Det är spännande träning och för mig en helt ny typ av hund att jobba med.

Smiley <3

TARZAN fick göra allt det han älskar mest. Springa fort, arpportera föremål och där emellan gå in i fokus för att göra en vittring och en fjärr. Sedan tränande vi lite nosework/specialsök. Tarzan säger ju YES!!!!! oavsett vad jag erbjuder för typ av aktivitet och går in till 120 % i allt han gör, Och han tröttnar aldrig utan skulle kunna träna och fokusera på nya uppgifter 24-7! Jag älskar den egenskapen men är samtidigt medveten om Tarzan är en relativt unik hund på det sättet. Han kan (med ålder och erfarenhet) jobba i princip hur länge som helst men ändå ha hjärnan med sig. Det får han ju dessvärre inte p g a sitt hjärtfel men finns absolut inget som stör ut honom ever och hans arbetskapacitet har inga gränser.

Nästan fyra timmar tog träningen denna eftermiddag med Swishs två pass, Smileys enda (men lite längre) pass och så Tarzans lydnads/nosework pass. Ändå känner jag att det finns sååå mycket mer jag skulle vilja/behöva träna på!! Men så vill jag hinna med en lite längre promenad varje dag då hundarna får springa lite fritt och ”bara vara hundar”. Och då går ytterligare nästan en timme.

Jag klagar inte. Det kunde vara mycket värre. Jag är lyckligt lottad som har en uppvärmd träningshall och en appellplan direkt utanför huset. Men det finns så mycket jag skulle vilja göra – både med hundarna och utan dem.

Och visst skulle jag kunna kliva upp ännu tidigare på morgnarna och hinna träna ett pass med hundarna innan arbetsdagen börjar. Jag ställde klockan på kvart över sex förra lördagen så jag skulle hinna träna 1 ½ timme innan jag började jobba kl 9.00. Men när klockan ringde var jag svintrött, det var becksvart ute och jag hörde regnet mot altanen. Dessutom hade jag en mjuk, varm terrierkropp som låg sked mot min mage. Den lilla kroppen grymtade missnöjt när jag sträckte mig och stängde av alarmet. Den sa ”Våga inte gå upp nu matte! Ligg kvar och värm mig!” Och vem vill säga emot en terrier vid sex-tiden en lördagsmorgon!!! 😉